Stockholm och det tuffa och svåra 1800-talet

1600-talet kom att bli det århundrande där Stockholm utvecklades stort. Staden byggdes sakta men säkert om och blev officiell huvudstad genom 1634 års regeringsform då kungahus, regering, riksdag och centralförvaltning samlades i Stockholm. I början av 1700-talet var Sveriges ställning som stormakt på väg att ta slut. Stockholm var samtidigt Sveriges största industristad och man gjorde allt för att undvika onödig import utan tillverkade och odlade själva så mycket man kunde. I slutet av 1700-talet tog kulturen ett starkt grepp om Stockholm, detta tack vare kung Gustav III. Gustav III beordrade byggandet av Hagaparken, Musikaliska akademien, Målar- och bildhuggarakademien, Svenska teatern, Gustav III:s opera, Kungliga Baletten, Svenska akademien och vitterhets- historie- och antikvitetsakademin. Början av 1800-talet kantas av fattigdom och dåliga förhållanden, men andra hälften av detta århundrande kom att bli viktigt för Sverige och Stockholm, det var nämligen nu som industrialismen tog fart.

Det tidiga 1800-talet

Det finska kriget utkämpades mellan Sverige och Ryssland mellan åren 1808 och 1809 när 24 000 ryska soldater överraskande gick över gränsfloden Kymmene älv. Vid denna tid tillhörde Finland Sverige. Soldaterna i Sverige och nuvarande Finland var dåligt rustade och då kriget kom som en stor överraskning var man tvungna att dra sig tillbaka steg för steg och hela Finland föll snabbt i Rysslands händer. I början av 1809 kom ryssarna in i nuvarande Sverige och erövrade bland annat Umeå och var bara tio mil ifrån Stockholm. Kung Gustav IV Adolf avsattes efter en statskupp och man slöt den så kallade freden i Fredrikshamn. Detta resulterade i att Finland blev ryskt och Sverige förlorade drygt en tredjedel av sin yta och nästan en miljon av sin befolkning. Efter detta hamnade Stockholm helt plötsligt i ytterkanten av Sverige. Samtidigt ökade handelsförbindelserna västerut och Göteborg började ta över mer frakttrafik från Stockholm. Samtidigt skedde ingen befolkningsökning i Stockholm utan år 1810 hade man cirka 71 000 invånare. Levnadsstandarden var otroligt låg med trångboddhet, svält, dålig hygien och många svåra sjukdomar som härjade. Dödligheten var hög, vilket den visserligen var i andra europeiska storstäder också, men i Stockholm var den värre än i andra av dessa storstäder. Ett av tre barn dog före de hade fyllt ett år och medellivslängden i Stockholm var otroligt låg. För män var medellivslängden 20 år och för kvinnor var den 26 år. Sjukdomen kolera var ansvarig för många dödsfall under flera epidemier.

Förändring sker

Trots att de dåliga förhållandena pågått under flera decennier dröjde det till 1860-talet innan en förändring började ske. Nu fick Stockholm nya vattenledningar vilket ledde till renare vatten. Renare vatten betydde bättre hygien och barnadödligheten började sjunka. För att ytterliga minska sjukdomar skedde år 1859 den så kallade prostitutionsreglementeringen. Obotliga könssjukdomar som syfilis och gonorré spreds nämligen hej vilt och när dessa sjukdomar fick allt större spridning öppnades två kommunala bordeller i Stockholm. Tanken var att här skulle kvinnorna kunna prostituera sig till friska män och regelbundet undersökas av fattigläkare. Prostitutionsreglementeringen syftade till att reglera var de prostituerade fick befinna sig. Man tog med andra flera mycket olika former av beslut för att göra Stockholm stad till en renare och mindre sjuk stad. Detta kom att bana väg för industrialismen som slog till på allvar på 1860-talet.